Hon såg ett ankbo som var förstört, och bestämde sig för att rädda ägget genom att förvara det i bh:n i 35 dagar
Huvudrollsinnehavaren i den här historien heter Betsy Ross och bor i Visalia i Kalifornien. En dag, när hon var ute och promenerade i en lekpark tillsammans med sin man och sina barn, upptäckte hon något som omedelbart fångade hennes uppmärksamhet: ett ankbo som var halvt förstört, troligtvis av några ligister, även om ägget fortfarande verkade vara intakt. Betsy behöver inte fundera länge innan hon bestämmer sig för att göra allt för att rädda ankungen som fortfarande befinner sig inuti ägget.
via The Guardian
När Betsy intervjuades av Bored Panda om den otroliga räddninghistorien, berättade hon att hon först inte visste hur hon skulle ta hand om ett ankägg på rätt sätt. Men hon bestämde hon sig för att ringa den lokala djurskyddsföreningen och säga till dem att hon tänkte försöka ta hand om äggkläckningen själv,och först när ankungen var född skulle hon informera dem. Djurskyddsföreningen gav sitt godkännande.
Betsy bestämde sig därför för att "ruva" ankägget, bokstavligt talat, i sin bh i cirka 35 dagar - ett ställe som är tillräckligt varmt och fuktigt. Hon skulle bara behöva vända på ägget 4 eller 5 gånger om dagen...
För att se till att ägget kunda fortsätta att ruvas när hon inte var tillgänglig eller upptagen med annat, skapade hon ett utrymme med tillräckligt mycket fukt för att ägget skulle kunna växa; Betsy införskaffade en lampa, en plastlåda, vattendunkar, en skål och tejp, för att sätta ihop en riktig ruvningslåda.
Efter ungefär 35 dagar började Betsy känna rörelser hos ankungen som försökte ta sig ut. Då tog hon ut ägget från bh:n och la det i lådan; men det var något som inte stämde eftersom ungen inte lyckades ta sig ut. Efter att ha rådfrågat en veterinär förstod Betsy att ankungen satt fast i äggets membran, och att hon skulle behöva dra loss den mycket försiktigt för att hjälpa den ta sig ut i världen.
Efter några dagar av tvivel och rädsla att den inte skulle lyckas, tog sig ankungen äntligen ur sitt ägg, och började gå. Därefter skulle den bli oskiljaktig från Betsy, och den lilla ungen skulle med tiden betrakta henne som en andra mamma...
Under tiden växte ankungen, och Betsy letade efter ett mer lämpligt boende till honom... och hon hittade till slut en bondgård, i närheten av sitt hem som, kunde ta hand om honom!
Ankungen som Betsy tog hand om mår nu bra och bor i naturen i sällskap av sina jämlikar, glad och nöjd som i de bästa sagor man kan berätta. Titta på några av de sötaste bilderna som återberättar den lilla ankans födsel och uppväxt:
Har ni också intrycket av att vara med i en av de där sagorna med lyckligt slut som era föräldrar läste för er när ni var barn?
