Medlemmarna i den här stammen har utvecklats för att leva i havet: de kan hålla andan i upp till 13 minuter
Det finns människor som verkar naturligt benägna att utföra en viss aktivitet, något de har i blodet, frukten av medfödd passion eller kanske av tullar som härrör från den miljö där de är födda och uppväxta.
Anpassning är i själva verket ett drag som alltid har kännetecknat mänskligheten och som, i fall som det vi ska beskriva här, till och med gynnar fysiska mutationer som är perfekta för att "svara" på den omgivande miljön på bästa möjliga sätt. I detta avseende finns på Filipinerna en stam som är helt otrolig, där medlemmarna verkar födda-och uppvuxna- långt ner i havets djup.
De flesta "vanliga" människor om vi tänker på apnea, skulle inte klara att hålla andan under vattnet mer än sekunder, max en minut. Men vad skulle du tänka om vi berättade att medlemmarna i Bajau, den filipinska befolkningen vi pratar om, har fisiska egenskaper som gör att de kan hålla andan i upp till 13 minuter i rad och nå ett djup på 60 meter?
Vi skojar inte för i Bajau, baserade på Jolo-öarna och på Zamboaga-halvön, är de sant födda dykare. Enligt de vetenskapliga undersökningar på just denna förmåga har deras kropp förändrats för att kunna utföra verklig extraordinär simning och dykning.
Innevånarna i Bajau har alltid bott på havet: de fiskar, simmar, reser med traditionella båtar och bor i strukturer direkt på vattnet. Det säger sig självt då att en befolkning som är så kopplade till vattenelementet har genomgått en naturlig anpassning som har lett till att den sticker ut i mängden. Melissa Ilardo, forskare vid Köpenhamns Universitet, har verifierat att invånarna på Bajau har en speciell förändrad anatomi som gör att de klarar av dykning och simning även på stora djup.
Specifikt är mjälten hos dessa Bajau invånare upp till 50% större än hos de stammedlemmar som är födda och uppvuxna i markområdena. Just detta organ, som reglerar tillförseln av röda blodkroppar-och därmed syre-i blodet, ligger hemligheten med de mirakulösa apneerna som dessa människor kan bära. Bajauinvånarnas mjälte, när de är under vattnet, skulle kunna gynna de optimala förhållandena för att stanna i det tillståndet, vilket gör att de "konsumerar" rätt energi och balanserar blod och syre på bästa möjliga sätt.
Det är ingen tillfällighet att Bajau också kallas "havets nomader": dras kunskap om vattnet är en medfödd och tusenårig och genom århundradena har deras gener förändrats för att få dem att bli expertdykare. Från mjälten till förmågan att motstå djupet, passerar genom reglering av syre och koldioxidnivåer i blodet: allt i Bajau är utformat för att anpassa sig till vattenmiljön.
Vi står därför inför riktigt speciella människor, vars anatomi kan hjälpa vetenskapen att ingripa i många botemedel mot sjukdomar relaterade till syrebrist, samt att kunna ge oss "vanliga" människor ytterligare ett extraordinärt bevis på hur naturen vet att manifestera sig med fascinerande och överraskande mekanismer.
