Han förvandlar till synes vardagliga foton till scener som ser ut som något ur ett fantasy-videospel

av Titti Carlberg

09 November 2021

Han förvandlar till synes vardagliga foton till scener som ser ut som något ur ett fantasy-videospel

Det vardagliga kan ofta bli tungt och monotont: vi utför samma handlingar varje dag och vi letar ständigt efter de där stunderna som kan skaka om vår dag. Även fotografier riskerar att bli tråkiga och fotograferna är ofta engagerade i att förvandla till synes banala foton till små konstverk. De leker med ljus, former, poser och miljöer. Max Asabin älskar att leka med vardagliga fotografier: han gör det dock tack vare sina grafiska färdigheter.

Skrolla bilderna från höger för att se utgångspunkten: vad den ursprungliga bilden var och hur Max lyckades förvandla den.

Max är en ung digital konstnär som är självlärd, han lärde sig att använda photoshop för att skapa verk av en miljö som ibland är sagolik och ibland apokalyptisk. Konstnären utgår alltid från ett riktigt fotografi, som kanske är taget i en anonym miljö och utan någon särskild anledning.

Med den kraftfulla hjälpen från Photoshop överlappar han flera foton och ger dem ett speciellt ljus. På sin Instagramsida delar han med sig av utgångspunkterna - det vill säga de första bilderna - och det slutgiltiga resultatet. Däremellan finns utkasten, det vill säga, som han föreställde sig bilden från början. Under arbetet med projektet har dock ofta idéer förändrats och Max har ändrat några detaljer: huvudpersonens ställning eller ett objekt i bakgrunden.

Skrolla bilderna åt höger för att se utgångspumkten.

Precis som med affischer eller klistermärken klipper Max ut människo- eller djurfigurer: en man som står still, en konstnär som poserar, en person med en surfplatta i handen och en pojke som går nerför gatan. Sedan föreställer han sig scenen, det vill säga, miljön som omger karaktären

Han eliminerar alla element som han anser vara överflödiga, eller föremål som kan distrahera uppmärksamheten, och sätter igång med att justera beskärning, skuggning, färg och belysning.

Resultaten är riktiga mästerverk: karaktärerna ser ut att komma från en annan värld. Genom att observera det slutgiltiga verket kan vi föreställa oss sammanhanget, de växlingar som den karaktären var huvudperson i, de strider han hade att möta, fienden han var tvungen att bekämpa och vännen han var tvungen att rädda.

Det är som om karaktärerna alltid har befunnit sig där, perfekt på sin plats, i en påhittad värld som aldrig har funnits eller som kanske skulle kunna existera, i en avlägsen framtid. Max tar hjälp från digitala verktyg, men hans fantasi gör resten.