"Jag hatar att vara förälder och jag tål inte min dotter, jag önskar att jag aldrig mer behöver se henne": "en mans utbrott"
Att bli förälder är ett viktigt val, som bör göras på ett engagerat och medvetet sätt: ingen vet hur man ska fylla denna roll på ett perfekt sätt, men när man väl har blivit mamma eller pappa ska man försöka ge det bästa av sig själv till sina barn. Det är synd att det inte alltid är så, när ett barn kommer till världen, måste någon ta på sig rollen som förälder.
En 31-årig engelsk man har berättat på Reddit-plattformen att han hatar rollen som förälder och tål inte sin dotter, en bitter bekännelse som förvånade dem som läste hans utbrott.
via Reddit
Mannen börjar sin berättelse att förklara att han är pappa till en flicka på nästan 5 år, som inte hade varit "planerad". Han förklarar sig ekonomisk stabil, med en bra familj bakom sig och äger sin bostad.
Hans problem är ett annat: "Samma dag som min dotter föddes förstod jag att det inte är mitt val. Jag har provat, jag har verkligen försökt njuta av henne, att vara en bra förälder och försörja min dotter. Hon har ett bra liv, och får allt hon behöver (utan att vara bortskämd)."
Pappan förklarar att han bara är strikt på två saker: lyssna och vara ärlig. "Hon lyssnar inte. Men hon är ärllg. Hon vägrar att lyssna på det som jag och min partner säger. 'Plocka upp det där' - 'Nej'. Det är knappast svåra förfrågningar, men hon vägrar. Detta är bara ett av alla exempel."
Mannen understryker att han inte vill prata om dotterns negativa beteende i inlägget, utan att han vill fokusera på något annat: Jag kan även säga att inte heller min sambo gillar att vara förälder, hon har inte sagt det rakt ut, men jag vet det. Jag har sagt till henne att jag hatar det, jag hatar allt som har med det att göra. Mindre frihet, mindre pengar, mindre tid för sociala umgängen med andra par. Jobbigt. Stressen är otrolig. Vissa dagar står jag inte ut med att vara i närheten av henne, hennes röst irriterar mig, hennes ständiga gnällande, behoven, gråten och oförskämdheten."
Trots detta förstår han att hans barn behöver kärlek och stöd och av denna anledning låter han aldrig dottern sakna något. "Jag skulle kunna förstå hennes beteende om vi var elaka föräldrar men - det kanske verkar så för den som läser inlägget - vi är bra föräldrar. Vi förstör inte hennes uppväxt eller gör den hemsk med flit."
Men meningen som slår mest i inlägget är följande: "Om jag fick välja, skulle jag aldrig mer vilja se henne. Hårt, jag vet kanske oförlåtligt. Jag kommer aldrig att överge henne eller lämna bort henne till en fosterfamilj. Men ärligt talat, jag hatar verkligen att vara förälder. Jag skulle kunna göra vad som helst för att få tillbaka mitt gamla liv, den tid då jag var fri, när vi var lyckliga och njöt av att vakna varje morgon och se fram emot dagen. Nu är måndagen bättre än lördagen för det är lugnt hemma, vi kan konversera utan höga ljud som stör oss, det absoluta och konstanta bruset.
Mannen säger sig ha försökt med all kraft att ändra sin inställning, men har inte lyckats. Han tror att han kommer att uppskatta sin föräldraroll först när dottern börjar bli snällare, kanske när hon blir äldre.
Han avslutar inlägget med att säga att han skrev det för att avreagera sig, för att försöka må bättre och känna sig lite lättare till sinnet.
Vad tycker du om hans ord?
