Längre liv för våra hundar? En forskargrupp startade det första projektet för att göra det möjligt
Hundar, som anses vara "människans bästa vänner", när de väl kommer in i våra hem blir de på kort tid integrerade i familjen: deras förmåga att skapa kärlek i livet för dem som bestämmer sig för att adoptera en är överväldigande och de kan vinna hjärtat hos alla som tillbringar tid med dem. Tillgivna, trogna, oskiljaktiga, hundar har tusen styrkor och en enda "defekt": deras förväntade livslängd är tyvärr inte lika lång som en människas och följaktligen, när vi adopterar en valp vet vi redan att det inte kommer vara för alltid.
Att behöva skiljas från de är utan tvekan mycket svårt, men vetenskapen fokuserar nu på att hitta en lösning och leta efter ett sätt att få våra trogna lurviga följeslagare att leva längre.
via Seattle Times
Ett forskarteam från University of Washington har skapat Dog Aging Project, med syftet att förstå om det finns ett sätt att förlänga livet på hundar med två eller fyra år. Den genomsnittliga livslängden för dessa djur är cirka 11-12 år.
Projektet är uppdelat i tre faser: den första fokuserar på ett läkemedel mot avstötning, rapamycin, som används på människor efter njurtransplantationer, för att förstå om det kan göra hundars liv längre.
Detta läkemedel kan förlänga livslängden hos möss med 25 % och i de första testerna av Dog Aging-projektet testades det på 24 hundar inklusive labradorer, golden retriever och schäfer. Resultatet visade en förbättring i hjärtat.
I den andra fasen administrerade forskarna rapamycin på ytterligare 50 hundar och analyserade dess effektivitet på kognitiv aktivitet.
"Vi drog slutsatsen att tio veckors lågdosbehandling med rapamycin hos medelålders hundar tolereras väl, utan några uppenbara biverkningar jämfört med placebo", säger Dr Matt Kaeberlein.
Trots detta visade läkemedlet inte samma förmåga att förlänga livet hos hundar som det gjorde för möss, vilket effektivt öppnade fas tre.
"Vår studie ger det första beviset på att rapamycin delvis kan vända åldersrelaterad hjärtdysfunktion hos hundar genom att förbättra mått på både diastoliska och systoliska funktioner", säger Kaeberlein. "Även om effekterna som rapporteras här inte når statistisk signifikans, möjligen på grund av den relativt lilla provstorleken, visade alla tre resultat trender mot förbättrad funktion efter behandling."
Således avser forskarna att utöka urvalet av medelålders hundar som ska observeras över en längre tidsperiod.
"Detta kommer att hjälpa oss att fastställa förekomsten och prevalensen av olika sjukdomar som delar åldrande som en vanlig risk."
