En ung kock säger upp sig och anmäler arbetsgivaren: "Jag arbetade heltid för 200 euro i månaden"
Att hitta sitt drömjobb och att kunna göra karriär är ett mål som inte alla lyckas uppnå, för att lyckas krävs det ett stort engagemang som inte alla är villiga att ge. Ofta implementerar arbetsgivare policyer som verkligen inte är fördelaktiga för ungdomar som vill förverkliga sina drömmar, vilket leder till en het debatt om lämpligheten av vissa typer av praktik- eller lärlingskontrakt. Och de få ungdomar som börjar sin praktik, villiga att lära sig, ger ofta upp efter en kort tid.
Men är det verkligen sant att dagens ungdomar inte vill jobba? Låt oss läsa berättelsen om en kille som arbetade som kock på en restaurang.
via Ansa
Yuri Zaupa är en tjugotreårig ung kock som bor i Italien. Han började arbeta i 14-års åldern för han ville förverkliga drömmen han hade att bli kock, och för en tid började drömmen närma sig verklighet. Han anställdes på en nyöppnad restaurang i staden han bor, där han fick möjlighet att föreslå sin syn på det lokala köket, i synnerhet och mer allmänt på medelhavsrätter.
Det ursprungliga anställningskontraktet föreskrev en deltidsanställning på 16 timmar i veckan, men han jobbade bra mycket mer än de timmarna: upp till 80 timmar i veckan. Eftersom han var ivrig att ge sig själv en chans inom den branchen, väntade Yuri ivrigt på det permanenta anställningskontraktet som restaurangägaren hade lovat honom.
Men villkoren på hans arbetsplats blev allt sämre: den unge mannen arbetade i månader för en löjligt låg lön på 100 till 200 euro i månaden och han var alltid tvungen att påminna arbetsgivaren att betala honom: på tok för lite för en ung kille som ensam skötte köket från frukost till middag. Dessutom, varje gång han frågade om att bli fast anställd, nekades han det av arbetsgivaren som har lämnat ett motiv till detta: "ungdomar ska utnyttjas, jag tar själv bara ut en lön på 1200€, vilket de inte är värda, oavsett hur duktiga de än är".
Men Yuri, som var medveten om sitt värde, ville inte längre acceptera att behandlas så illa: medan restaurangen blev mer och mer populär, tack vare hans matlagning, letade han efter ett nytt jobb och efter 6 månader sa han upp sig.
Arbetsgivaren förklarar sig "förråd, ungdomar ljuger och är inte pålitliga". Men Yuri tänker fortsätta på sin egen väg: han rapporterade händelsen i ett inlägg på Facebook och tänker kontakta en advokat.
Under alla månader han arbetade på den restaurangen var han tvungen att lyssna på många nedsättande kommentarer mot arbetande ungdomar, vilket han har bestämt sig för att göra något åt.
Låt oss hoppas att rättvisan dömer rätt den här gången!
"Han gick för långt: ungdomar vill visst jobba, men med den här erfarenheten, har jag kanske tappat lite av min lust att jobba" erkänner den unge kocken. Hur kan man tycka att han har fel?
