Nyfödda barn är benägna att lära sig sitt modersmål så fort de föds: studien

När börjar vi lära oss vårt modersmål? Enligt forskning sker detta långt före födseln, alltså redan inne i livmodern. 
Låt oss se hur.

Babys i livmodern och exponering för yttre stimuli

Pixabay

Språket vi pratar lär vi oss av våra föräldrar och de människor vi interagerar med baserat på det land vi är födda och bor i. Vi börjar naturligtvis artikulera ord som vi har lärt oss genom att lyssna på andras kommunikation på ett visst språk, i samma ögonblick som vi börjar prata, men tydligen är vår hjärna redan "inställd" på det specifika språket när vi kommer till världen. Att lära sig sitt modersmål, enligt en nyligen genomförd studie, sker redan i livmodern: från det ögonblick man föds har man med sig en mängd information som förvärvats under de nio månaderna av graviditeten. När fostret utvecklas i kvinnans livmoder knyter det ett band till mamman som involverar ett antal fysiska, känslomässiga och psykologiska aspekter. Detta är ett komplext och unikt fenomen, under vilket det framtida, ofödda barnet kan reagera på ljudstimuli, inklusive moderns röst, som i sin tur uppfattar barnets närvaro genom dess rörelser.

Enligt vissa experter kan känslomässiga händelser eller upplevelser under graviditeten påverka fostret. Till exempel kan en mamma som upplever stunder av stress överföra vissa känslomässiga reaktioner till fostret genom hormoner och andra mekanismer. Men hur är det med språket?

Forskare kände redan till förmågan att lära sig det extremt snabbt under det första levnadsåret, men de har länge undrat över frågan om den tidigare fasen: denna forskning har nu upptäckt om barns hjärnor kan tillgodogöra sig det genom exponering medan de befinner sig i livmodern.

Nyfödda barn har modersmålet redan "inställt" så fort de föds

Pexels

Enligt studien har nyfödda barn modersmålet redan "inställt" när de föds. Deras hjärnvågor verkar i linje med deras mammas språk. Benedetta Mariani, en student vid Neuroscience Center på University of Padua, Italien, fann tillsammans med sina kollegor att nyfödda som hade lyssnat på mammans modersmål var benägna att lära sig ord och språk på lång sikt.

"Dessa fynd ger det mest övertygande beviset hittills att språkerfarenhet redan formar den funktionella organisationen av spädbarnshjärnan, även före födseln." står det i studien.

För att genomföra forskningen involverade teamet trettiotre franska kvinnor som var gravida, följt av förlossningsavdelningen på Robert Debré-sjukhuset i Paris, Frankrike. Med hjälp av encefalografi (EEG) övervakade de bebisarnas hjärnvågor från en till fem dagar efter förlossningen.

"Spädbarn förvärvar språk med en anmärkningsvärd lätthet jämfört med vuxna, med den neurala grunden för deras anmärkningsvärda hjärnplasticitet för språk är fortfarande dåligt förstådd. Genom att tillämpa en skalningsanalys av neurala svängningar för att besvara denna fråga, visar vi tidig uppkomst av specialiseringen av hjärnan för modersmålet.".

Därför, även om barn under det första levnadsåret kan lära sig vilket språk som helst baserat på yttre stimuli, är de vid födseln fortfarande benägna att lära sig sitt modersmål. Den prenatala upplevelsen påverkar därför språkets utveckling: mellan fem och sju månader av graviditeten börjar barnet höra ljud som kommer utifrån. Men inte bara: att lyssna på melodier och musik kan bidra till framtida musikaliska färdigheter.

Språkinlärning i livmodern: studieexperimentet

Freepik

Judith Gervain, forskare och professor på institutionen för social- och utvecklingspsykologi på University of Padua förklarade:

"Hos vuxna vet vi att en serie neurala svängningar eller hjärnvågor spelar en roll för att förstå ord och språk. Vågorna som svänger och olika frekvenser är i linje med rytmerna för enstaka ljudenheter, såsom stavelsen och individuella talljud".

Samma hjärnstruktur, mer komplex hos vuxna, söktes efter även hos nyfödda under studien för att förstå om den fanns i någon form vid födseln.

Enligt resultaten framkom bevis för att exponering av modersmålet som sker i livmodern kan forma barnets neurala aktivitet och följaktligen påverka deras inlärning av språket när de väl föds. Under experimentet fick författarna till studien barnen att lyssna på sagan "Guldlock och de tre björnarna", på franska, deras mammors modersmål, men också på engelska och spanska. Genom att applicera tio elektroder på barnens huvud medan de sov, i överensstämmelse med de områden som hör i hop med hörseluppfattningen, upptäckte de att när barnen lyssnade på sagan på franska, registrerade de en ökning av lång räckvidd tidsmässiga korrelationer, definierade som LRTC, i hjärnoscillationerna. Med hjälp av DFA-metoden, eller detrended fluktuationsanalys, fann de att LRTC rapporterade en ökning av thetabandet, som är kopplat till stavelsetalenheter. Exponering för det engelska och spanska språket framkallade inte samma effekt.

"Dessa resultat sammanfaller med observationer av ökad stryrka i elektrofysiologisk aktivering av det nyfödda barnets hjärna efter språkstimulering och tyder på prenatalperioden lägger grunden för ytterligare språkutveckling" avslutade forskaren.

Denna forskning är en del av ett större projekt av Jervain, som säger: "Vi studerar och följer barn i olika åldrar för att se om och hur dessa neurala mekanismer stödjer senare språkutveckling.".

Vad tycker du om denna upptäckt?