Sahara har inte alltid varit en öken, och i framtiden kommer den att bli bördig igen: detta hävdar en forskning

Sahara anses vara öknen par excellence: namnet i sig betyder öken, så att säga "Saharaöknen" motsvarar att säga "öknens öken". Det finns ingen plats på vår planet som är torrare, men förr i tiden var Sahara en grön plats full av liv. Enligt vissa forskare genomgår öknen par excellence en period som kommer att göra den bördig på nytt i framtiden. Låt oss se hur det är möjligt.

En gång i tiden var Sahara full av liv, vilket den kommer att bli igen: studien

Pexels

Sahara är vår planets torraste plats: 9 miljoner kvadratkilometer stor, under århundradena har den blivit symbolen för själva öknen, och av mycket goda skäl. Enligt en nyligen genomförd studie var Sahara tidigare värd för ett ekosystem som var fullt av liv och, ännu viktigare, den kan bli det igen.

Forskningen, publicerad i Nature Communications och utförd av ett team från universiteten i Helsingfors, Birmingham och Bristol, analyserade de senaste 800 tusen åren av Saharas klimat. Med överraskande resultat.

Tack vare en serie simuleringar med hjälp av en avancerad klimatmodell upptäckte forskarna att öknen par excellence har förvandlats från ett grönt paradis under de så kallade afrikanska fuktiga perioderna, det vill säga vart 21 tusen år. Den sista afrikanska fuktperioden inträffade för mellan 14 tusen och 6 tusen år sedan: det finns fortfarande bevis på floder och sjöar, flora och fauna i Sahara, från ett rikt ekosystem som nu (nästan) helt har försvunnit.

Vikten av simuleringar för att lära sig mer om Saharas förflutna

Pexels / Freepik

Tack vare simuleringar med HadCM3B-modellen, som användes för att få dessa resultat, upptäckte forskarna en period av återfödelse av Sahara, men inte bara det. Vart 21 tusende år återvänder öknen par excellence till att vara värd för ett ekosystem rikt på liv i synkronisering med svängningen av jordens axel. Faktum är att det är denna rörelse som styr intensiteten av de afrikanska monsunerna, periodisk blåst som i sin tur bestämmer mängden regn som faller över Sahara, och därför också växtligheten. 

Det sista elementet som är korrelerat med de afrikanska fuktiga perioderna gäller istället inlandsisarna. I praktiken när Jordens norra halvklot har ett stort istäcke, är det omöjligt att en våt period inträffar. Dessa kyler nämligen ner atmosfären, ger dåligt med nederbörd i områden som Sahara och orsakar därför större ökenspridning.

Påverkan i Sahara mellan det förflutna och framtiden

NASA

Enligt Edward Armstrong, huvudförfattare till studien, representerar perioden av omvandlingen av öknen till savann och skog en av de mest betydande klimatförändringarna som äger rum på planeten. Vikten av den använda beräkningsmodellen ligger just i förmågan att framgångsrikt återge de afrikanska blöta perioderna och därför ge en tydligare bild av deras cyklikalitet. Å andra sidan har cyklerna på 21 tusen år inte bara påverkat geografin, utan är bland orsakerna till att vår art spreds ut ur Afrika.

Samtidigt är det naturliga förändringar som inte är teoretiskt kopplade till nyare fenomen som stigande globala temperaturer. Även om det inte är uteslutet att det ena kan påverka det andra. Hur man än ser på det förändras vår planet dynamiskt och förblir sällan densamma: detta bevisas av den blöta perioden som återigen skulle kunna förvandla Sahara till en frodig vidd full av liv. Om några tusen år.