Munchs The Scream kan representera ett vulkanutbrott: alla bevis stöder den hypotesen
Vi känner alla till Munchs The Scream, den berömda målningen som representerar det mänskliga tillståndet och speglar den universella rädsla som många känner inför tillvaron. Trots dess innebörd, som har gjort den tidlös, är det många som undrar vad den expressionistiska konstnärens inspiration var. I synnerhet har vissa studier fokuserat på himlen som sticker ut i bakgrunden av den mänskliga figuren: vad förklarar dess speciella konformation? Kan det spåras tillbaka till ett fenomen som faktiskt hände? Låt oss ta reda på det tillsammans.
Munchs The Scream och dess betydelse för samtiden
Edvard Munch/Public domain
Munchs The Scream, en målning som finns i olika versioner, representerar mycket mer än vad dess utseende antyder. Vi ser en skrämd människofigur på en stig i Ekeberg, Norge, och i bakgrunden tornar en flammande himmel över kompositionen. Så här säger Edward Munch om sin målning:
Jag gick längs vägen med två vänner under solnedgången och himlen färgades plötsligt röd. Jag stannade och lutade mig trött mot ett staket. Över den blåsvarta fjorden och över staden låg det eldtungor. Mina vänner fortsatte att gå och jag hörde att ett gällt oändligt skrik genomsyra naturen.
Denna händelse, som inträffade mellan 1883 0ch 1884, måste ha haft en stark inverkan på Munch konst, så mycket att det finns flera varianter av The Scream. Händelsen har dock också fascinerat många forskare, som i decennier har försökt förstå vad som kunde ha hänt. Och de kanske lyckades.
Krakatoa-utbrottet i Munchs The Scream?
Edvard Munch/Public domain
Låt oss ta ett steg tillbaka. Den 27 augusti 1883 inträffade ett vulkanutbrott på vulkanön Krakatoa, Indonesien, vars effekter kunde upplevas runt om i världen under de följande månaderna. Faktum är att utbrottet spred damm och gas ut i atmosfären, vilket orsakade extremt levande soluppgångar och solnedgångar på alla breddgrader. Även i norra Europa.
Det finns flera vittnesmål om effekterna som Krakatoa-utbrottethade i hela Europa. Särskilt i Norge började de röda skymningarna dyka upp i slutet av november 1883 och försvann omkring slutet av februari 1884, just under den erfarenhet som fick Edward Munch att måla sin The Scream.
En studie har försökt att lokalisera de punkter där målaren kan ha sett den rödfärgade himlen, och de lyckades fastställa platsen, ganska exakt i Ekeberg. Platsens geografi och utsikten mot sydväst bekräftar en utmärkt position för att observera de röda solnedgångarna orsakade av Krakatoa.
Pärlemorsmoln i Munchs The Scream?
Alan Light/Wikimedia Commons - CC BY 2.0 DEED
Det är dock inte säkert att solnedgången i Munchs The Scream skildrar effekterna av Krakatoas utbrott.
Enligt andra forskare skulle himlen på målningen faktiskt kunna representera pärlemorsmoln, ett fenomen som är typiskt för polarområdena men väldigt sällsynt på varmare breddgrader. Det är ett fenomen som observerades i södra Norge omkring 1880-talet och 1890-talet, under Edward Munchs vandring i Ekeberg. Ur denna synvinkel tycks färganalysen därför antyda en pärlemorssolnedgång och inte på grund av vulkanaska.
Trots det stora vetenskapliga intresset för målningen verkar det som om Munchs The Scream kommer att fortsätta upprätthålla ett visst mysterium.Det som är säkert är att den himlen perfekt kommunicerar den negativa känslan som motivet i förgrunden upplever, oavsett vilket fenomen som inspirerade den norske målaren. Den har dessutom flutit in i budskapet i hans konst.
