Forskare planerar ett förråd på månen för att skydda vår planets arter
Freepik
Hotade arter på Jorden kan få en ny möjlighet på månen, tack vare ett nytt studieprojekt. Låt oss se vad det handlar om.
Hotade arter på Jorden och kryogen lagring på månen
Forskare har ett nytt mål: det att kunna skydda landlevande arter kryogent på vår satellit. En ny forskning har lett till idén att använda månkratrar som ständigt befinner sig i skugga för att skydda vår världs levande varelser ifall det skulle uppstå problem på Jorden.
Faktum är att dessa kratrar skulle ha tillräckligt låga temperaturer för att möjliggöra kryogen lagring av våra arter, vilket skulle överge användningen av flytande kväve och elektricitet. Forskare utvecklade denna plan baserad på framgångsrik kryokonservering av hudvävnadsprover från en fisk, vilket ledde till målet att skapa ett bioförvar för att skydda prover och biologiskt material som även tillhör andra landlevande varelser.
Mary Hagedorn, kryobiolog på Smitsonian's National Zoo and Conservation Biology Institute, USA, och huvudförfattare till studien säger:
"Initialt skulle ett bioförvar på månen syfta till att skydda de mest utsatta arterna på Jorden idag, men vårt slutgiltiga mål skulle vara att kryokonservera majoriteten av de arter som finns på vår planet".
Varför utnyttja månkratrar som bioförvar?
AI generated/Freepik
Som nämnts var idén specifikt inspirerad från Global Seed Vault i Norges Arktis, just på Svalbardöarna, där över en miljon olika frön lagras för att skydda olika grödor. Men 2017 hotades denna fyndighet av smältningen av permafrosten och detta ledde till övervägandet att stigande temperaturer och havsnivåer kunde möjliggöra nya lösningar.
För att effektivt kunna bevara celler från djur krävs temperaturer under -196°, till skillnad från växtceller, för vilka det räcker med arktiska temperaturer. På vår planet krävs det hjälp av elektricitet, flytande kväve och mänskligt arbete för att nå en liknande kyltröskel. Men om dessa resurser inte längre blir tillgängliga, kommer bioförvaret att äventyras. Det är därför Hagedorn och hennes team har månen och dess kratrar i polarområdena i åtanke. Dessa områden når -246° tack vare skugga, men det finns dock ett problem: strålning som kan skada proverna och deras DNA.
Mål och hinder för ett bioförvar på månen
För att övervinna detta problem har forskare beslutat att lagra proverna under jord eller i en struktur med väggar gjorda av månsten. De möjliga effekterna av strålning på kryokonserverat material och mikrogravitation återstår att klargöra, därför kommer ytterligare forskning att behövas.
Målet är också att "öka rymdresor, livet är värdefullt och, så vitt vi vet, sällsynt i universum. Detta bioförvar ger ytterligare ett parallellt tillvägagångssätt för att bevara Jordens värdefulla biologiska mångfald".
I vilket fall som helst, observerar vissa experter, skulle detta projekt innebära avsevärda kostnader och ansträngningar som skulle tas från de pågående naturskyddsprojekten på Jorden.
Nu återstår det bara att ta reda på om Hagedorns projekt, som tack vare kryolagring har lyckats värna om några hotade korallarter kommer att bli verklighet eller inte.
