Våra klasskamraters gener kan påverka vår hälsa i vuxen ålder: forskningen
Freepik
Upplevelserna och äventyren med våra skolkamrater blir förmodligen våra bästa minnen, men det finns mer: enligt en studie kan deras gener påverka vår hälsa. Här är hur.
Våra skolkamrater kan påverka oss, även genetiskt
Under tonåren blir klasskamraterna ofta en grundläggande referenspunkt. Bland skolbänkarna föds de viktigaste vänskaperna, de som håller hela livet, djupa band som föds från delade erfarenheter i denna fas av uppväxten när man försöker hitta sin plats i världen. De vänskaper vi knyter under den här tiden kan påverka hea vår existens och avgöra vilka vi blir, men en studie har visat att detta inte är allt: våra skolkamrater kan till och med påverka vår hälsa som vuxna. Hur?
Denna banbrytande forskning som genomfördes vid Rutgers Health, New Jersey, USA, upptäckte att vissa egenskaper hos ungdomar delvis kan överföras till varandra, särskilt de som finns i generna. Med andra ord kan genetiken hos våra kamrater under tonåren ha ett starkt inflytande på vårt långsiktiga välbefinnande, inklusive flera specifika störningar.
Blir våra skolkamraters genetiska anlag vårt?
Freepik
Jessica E. Salvatore, professor i psykiatri på Rutgers Robert Wood Johnson Medical School och huvudförfattare till studien, förklarar att de genetiska anlagen hos kamrater skulle vara associerad med "en individs risk att utveckla samma störningar i en ung vuxen ålder", även om de inte har samma genetiska anlag.
Den vetenskapliga gren som studerar detta fenomen är fortfarande ganska ny och kallas socio-genomics. Den handlar om vilken inverkan en individs genotyp märkbart kan ha på en annan och för att testa denna teori vände sig forskarna till en svensk databas med 15 personer födda mellan 1980 och 1998. De kartlade de utvalda personerna utifrån den skola de hade gått i och konsulterade sedan de medicinska journaler som rör samma personer som vuxna. Genom specifika modeller observerade de om generna hos de jämnåriga kamraterna på något sätt kunde förutsäga utvecklingen av samma störningar relaterade till psykiskt välbefinnande, humör eller vissa anlag.
Risken för genetisk påverkan: upp till 10 år efter skolans slut
Utöver personliga anlag och familjesituation fann studieförfattarna ett tydligt samband mellan ungdomars genetiska anlag och utvecklingen av samma egenskaper hos jämnåriga över tid, särskilt om de var klasskamrater på gymnasiet, från 16 till 19 år. Orsaken till detta samband är ännu inte klarlagt och ytterligare utredning behövs för att definiera det.
"Den mest uppenbara förklaringen till varför kamraternas gener kan vara associerade med vårt välbefinnande är tanken att deras genetiska anlag påverkar deras fenotyp, eller sannolikheten att även kamraterna kommer att påverkas av samma störning" förklarar Salvatore. "Men i vår analys fann vi att genetiska anlag hos skolkamraterna var associerade med målindividens sannolikhet för störning även efter statisk kontroll av om kamraten hade påverkats eller inte.".
Denna risk fortsätter i upp till tio år efter skolans slut, vilket gör det viktigt att övervaka denna fas och inte underskatta dessa möjligheter, enligt studieförfattarna.
